Linnéträdgården är en omtyckt och välbesökt plats i Uppsala. Hit kommer många uppsalabor men även mer långväga turister från Sverige och utlandet. Alla för att njuta av prakten och för att lära mer om Carl von Linné och hans världsberömda gärning.
För att bättre kunna ta hand om besöksflödet och lösa funktioner som entré, försäljning och förtäring har Statens fastighetsverk, som förvaltar platsen, och Uppsala universitet - som bedriver verksamheten - under lång tid planerat för en ny byggnad i parken, en välkomnande besökspaviljong.

- Behovet är inte nytt. Redan 2007 uppförde vi en provisorisk paviljong på förgården i trädgården. Byggnaden blev snabbt en tillgång för Linnéturismen men rätt snart förstod vi att den inte täckte verksamhetens behov fullt ut. Därför känns det bra att idag kunna presentera ett förslag som löser många funktioner samtidigt som ett mervärde skapas till platsen, säger Mathias von Schlieben, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.

Det nya förslaget på permanent paviljong, ritat av Hidemark & Stintzing Arkitekter, är en träbyggnad som löper längs med Svartbäcksgatan. Placeringen av paviljongen - som ska ses som en sidoordnad funktionsbyggnad till övriga byggnader i trädgården - är naturlig då äldre kartor visar att det just stått funktionsbyggnader eller uthus här.

- Byggnaden är lågmäld i sitt uttryck och smälter fint in i den kulturhistoriska miljö som Linnéträdgården utgör. Samtidigt är det - då man bygger nytt i den här typen av miljöer - också viktigt att visa att det är en byggnad från vår tid, säger Anders Bodin, kulturarvsexpert vid Statens fastighetsverk.
Paviljongen har gestaltats med lätt böjda tak för att på trädgårdspaviljongers vis skapa lätthet. De ingående materialen är traditionella och beprövade, vit- och grönmålat trä och svartplåt.

Paviljongen är uppdelad i två delar, en för entré/butik och en för café. Mellan dessa delar finns en atriumgård som delvis är täckt av stora taksprång och ett skärmtak till skydd mot regn. På gården är en springbrunn placerad och längs byggnadens fasad mot förgården och trädgården löper en spaljé som helt kommer att täckas av växter.

- Spaljéfasaden är en viktig detalj eftersom den förstärker trädgårdskänslan. Detta gäller oavsett om du sitter ute på atriumgården och fikar eller om du befinner dig inne i paviljongen. Interiört är fasaden mot förgården helt glasad ut mot spaljén vilket gör att du tar in växtligheten i huset, säger Mathias von Schlieben.

För Uppsala universitet och Linnémuseet skulle uppförandet av en permanent paviljong innebära att besöksmålet Linnéträdgården blev komplett.

- Det finns ett växande nationellt och internationellt intresse för Linné och Uppsalas Linnéminnen. Samtidigt är trädgården en plats som förtjänas att upptäckas av många fler. De funktioner som den nya paviljonger rymmer skulle ge våra besökare en bättre och mer minnesvärd upplevelse av platsen, säger Mats Block, trädgårdsdirektör vid Uppsala universitet.

Gestaltningen av den nya paviljongen i Linnéträdgården har vuxit fram i nära samarbete mellan Statens fastighetsverk och Uppsala universitet. Gestaltningen är utförd av arkitekt Jacob Hidemark vid Hidemark & Stintzing Arkitekter och är en vidareutveckling av det förslag som offentliggjordes 2011.

Det nya förslaget lämnas idag, torsdagen den 20 augusti, in till Uppsalas stadsbyggnadskontor för detaljplanehantering.

Kortfakta Linnéträdgården
Linnéträdgården i Uppsala är en mycket tidstrogen rekonstruktion av hur Linnés botaniska trädgård såg ut i mitten av 1700-talet. Här gjorde Carl von Linné vetenskapliga iakttagelser och undervisade studenter. Varje del av trädgården fyllde ett syfte, varje växt var noga utvald och allt tjänade ett pedagogiskt ändamål. Ingenstans kommer man Linnés gärning närmare än i hans trädgård. Mer information; http://www.linnaeus.uu.se/

Anneli Waara

Läs artikeln hos Uppsala universitet